long road

Åh ännu en träningsblogg.. Kul.. Visst tänker ni så? Men denna blogg är faktiskt inte som andra träningsbloggar ska ni veta. 
I denna blogg så kommer ni få följa min resa till mitt mål, samtidigt kommer jag peppa er. 

Om mig och mitt mål:
Jag är 16 år, 172cm lång och väger 60kg. Vissa av er kanske tycker jag är för ung för att träna och för att sätta upp mål inom träning, men nu är det så att mitt mål är inte att gå ner i vikt, mitt mål är att få en tightare och slimmare kropp. Jag har väldigt synliga celluliter på låren och rumpan som jag inte alls trivs med. Och för att jag ska må bra i mig själv så vill jag att dessa celluliter försvinner. Det är mitt främsta mål. 

Jag köpte ett årskort på Medley i oktober 2013, jag tränade inte alls mycket kanske 3-4 gånger i månaden i ungefär 3 månader. Min mamma blev väldigt arg på mig då det var hon som betalde för kortet, hon sa att om jag inte kommer träna mer så kommer hon avsluta mitt årskort. Jag hade då under dessa 4 månader tränat med en "vän" som inte alls hade lika mycket träningsvilja som mig vilket gjorde att jag inte heller gick och träna om hon inte gjorde det. Jag vet att jag inte ska skylla på henne då jag kunde gått och tränat ensam och skitit i henne, men det vågade jag inte göra för att den här "vännen" var jag rädd för. Om jag hade gått ensam så hade hon blivit jättearg på mig och jag hade fått massa skit för det.
 
I mars 2014 bråkade jag med den här "vännen" och jag började då träna med en annan vän, som är en mycket sportig person. Vi började träna 3-4 gånger i veckan och jag kände hur jag började må mycket bättre och det gick även bättre för mig i skolan. Våran träningsperiod började dock gå lite upp och ner och ibland kunde vi t.ex. säga att vi inte orkade träna för det var dåligt väder ute så vi orkade inte ta oss till gymmet och avbokade då våra pass. Meningslösa ursäkter.
 
Nu har jag inte tränat sedan slutet på Maj och jag äter onyttigt, jag mår inte bra utav detta. Jag ska nå mitt mål en gång för alla. Jag ska även sluta vara rädd för att gå och träna ensam. Jag vet att det är en lång väg att gå men.. Jag ska klara det här och jag ska inte ge upp.

Kommentarer

Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress (bara jag som ser):

URL/blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0